Dyslexi (ordblindhet) är en medfödd svårighet för skrift- och tal. Det är en slags funktionsnedsättning som inte korrelerar med intelligensförmågan, även om många tror det. Dyslexi är en förmodad ärftlig diagnos som har en relativt bred utspridning. Olika källor hävdar att allt ifrån 2 – 10 % har diagnosen. Med en sådan hög siffra krävs det omfattande resurser och hjälpmedel. Att ta högskoleprovet till exempel kan känns motigt för de flesta, men det kan kännas extra svårhanterligt och pressat för de med dyslexi. Därför är det viktigt att man tar tag i problemet och får en diagnos utskriven, som gör att man kan få extra stöd i frågan.
Vad är högskoleprovet?
I Sverige går de allra flesta på gymnasiet. Under gymnasietiden samlar man på sig ett antal poäng efter varje kurs man gått, dessa poäng varierar beroende på hur bra betyg man fått i respektive kurs. Det är med dessa poäng man ansöker till högskola eller universitet. Du kan även ha gått på till exempel komvux.
Men ibland räcker inte dessa poäng till för att komma in på önskat program, och då finns högskoleprovet. Högskoleprovet är ett test på dina språkliga och matematiska förmågor, som i sin tur blir vägen in till högre studier. Det högsta resultat du kan få är 2,0. Högskoleprovet är ett åtagande som tar en hel dag, där varje del även går på tid. Dessa delar kan bestå av långa texter som kräver koncentration och goda läskunskaper. Därför vore det orättvist om en Dyslektiker skulle göra provet under samma förutsättningar som en person utan diagnosen.
Hjälpmedel för dyslektiker på Högskoleprovet
Om du tror att du har dyslexi kan det vara bra att kolla upp. Det kan hjälpa dig både i skolan och på arbetsmarknaden. Du kan exempelvis få läxhjälp utöver ordinär undervisningstid. Om du till exempel vill skriva högskoleprovet är det en bra idé att leta fram det där gamla pappret med ”Dyslexi” skrivet på – då kan du nämligen få skriva provet under speciella omständigheter.
I hela Sverige kan du ansöka om att skriva högskoleprovet under speciella omständigheter. Dessa kan se ut såhär:
- Du sitter i en mindre grupp
- Du får längre tid för varje delprov
- Du slipper göra den ”ogiltiga” prov-delen, som alla Högskoleprov har
Endast dessa tre punkter gör enorm skillnad för en Dyslektiker, då extra tiden behövs för att processa texter i samma fart som en person som inte har diagnosen. Att sitta i mindre grupper kan även det vara fördelaktigt, då koncentrationen ökar i ett sammanhang där färre människor befinner sig.
Alla Högskoleprov har en prov-del som inte räknas, men du får inte veta vilken. För en dyslektiker tar det onödig energi och tid. Därför tas den delen bort under de speciella omständigheterna som erbjuds.
Så om du har eller tror att du har dyslexi – kolla upp det. Hjälp finns att få, så att du kan arbeta och studera på dina villkor.
