Ofta hör man begreppet ”att knäcka koden” när man talar om barn som lär sig att läsa. Det innebär att de har lyckats förstå det alfabetiska systemet, d.v.s. att de förstår att de ord vi har i vårt talspråk, hänger ihop med bokstäverna i alfabetet. För de flesta av oss går det här ganska så enkelt, men alla behöver någon form av vägledning in i läsningens värld eftersom det inte är något vi bara ”gör”. Tala är något vi är förprogrammerade att lära oss, liksom att krypa och gå. Barnet stimuleras av sin omgivning av det som hörs och syns.
När det gäller att läsa är det inte riktigt samma sak eftersom det inte är något vi är födda till att göra utan något som utvecklats av människan. Är man då född med en språklig sårbarhet eller till och med dyslexi, blir detta så mycket svårare. Man talar om begreppet 
”Home literacy” vilket innebär att det lilla barnet växer upp i en miljö där det naturligt finns inslag som handlar om att läsa och skriva. Finns det en sådan miljö är det större chans att barnet får det lite lättare i sin utveckling i att lära sig läsa. Home literacy betyder att det finns böcker hemma, tidningar, pennor, papper, att föräldrarna läser sagor, rim och ramsor för barnet, att sådana saker är ett naturligt inslag i barnets liv. Ett konkret exempel kan vara hur många barn vill läsa på mjölkpaketen och det var också därför man började använda mjölkpaketens yta och med viss barnanpassning på stilen.
Det är en fantastisk känsla för barnet men även för omgivningen, när ett barn upptäcker att det faktiskt kan läsa, på riktigt!
